Kl 07 åkte vi ner till Göteborg i två minibussar, resan tog ca 7 ½ timme med alla pauser. Vi hade jättekul på bussen så det kändes inte allt för jobbigt. Väl där nere i Göteborg, så skulle vi ta oss till Scandinavium och fick åka lite spårvagn. Många härliga Brynäsare på plats och det var våran klack som överglänste hemmalagets, både röstmässigt och i antal personer. Matchen började ganska bra, men Frölunda kunde ta över mer och mer i och med att Brynäs fick sin andel sönderblåst, vad dom än gjorde så blåste domarn av för något, blev det inte utvisning så var det något annat smått dom hittade, lite väl petigt mot bortalaget. Frölunda ledde med 2-0 innan Eero Somervuori kunde reducra till 2-1 i period två. Nytt bakslag hos domaren och 3-1 till Frölunda. I den tredje perioden hände något och Brynäs fick chansen att börja spela på riktigt. I slutet när det stod 3-1 till Frölunda, var det jättenervöst för oss Brynäsare, hade vi åkt dit för noll poäng? Nej, domaren började se åt båda hållen och Frölunda fick utvisningar på sig, inte mer än rätt. I ett powerplay får Silfverberg på ett skott som går in och hoppet tändes på nytt på bortastå, kl stod på 16.30. Brynäs tar timeout och spelar 6 mot 5 sista minutrarna. När det är 57 sekunder kvar av perioden tystnar hela Scandinavium, förutom bortastå!! Calle Järnkrok har nämligen skickat in kvittringsmålet för Brynäs, 3-3. Nervösa sista skunder, men tillslut ljuder slutsignalen och en poäng är hemma. Förlängning väntade...den blev dock mållös och avgörandet skulle ske på straffar. Nervöst som tusan, men båda lagen såg ganska tama ut förutom målvakterna. Svedberg var skitbra, rent ut sagt. Alla som har tvivlat på honom kan gå och gömma sig. Tyvärr vann Frölunda, men en poäng är skitbra med tanke på att Brynäs fick börja spela vid underläge 3-1, STARKT JOBBAT!! Det var grymt jobbigt som brynäsare under straffläggningen, eftersom det hela avgjordes först på Frölundas 7e straff.
Resan hem var ganska seg, men jag sov bort det mesta och när jag väl kom hem och kröp under täcket så var klockan 02.30, sov sen till kl 12.30 innan jag vaknade idag. Mycket nöjd med den här resan och det var en grym uppladdning vi hade innan. Härligt!!

I torsdags var det dags för en ny hemmamatch och det var Djurgården som stod för motståndet. Brynäs var på hugget från början och spelade smart. Djurgården hängde med ganska bra i början, men det såg inte nervöst ut för Brynäs. Brynäs tog ledningen med 1-0 genom Lasse Jonsson i den första perioden, men det dröjde inte länge förrän Dif hade kvitterat. I den andra perioden tog Dif ledningen innan Brynäs kvitterade och tog ledningen med 3-2. Vad som hände sedan i den tredje perioden kan jag inte yttra mig om, eftersom jag var tvungen att gå i den andra periodpausen. Jag skulle nämligen jobba. Huvudsaken var att Brynäs vann och därmed är den första, men definitivt inte sista tre-poängaren bärgad.

Årets första bortamatch var mot dom regerande svenska mästarna HV 71, nere i Jönköping. Jag jobbade tyvärr, annars kan jag garantera att jag hade varit på plats. Jag kunde följa matchen via GD-bloggen, vid några få tillfällen, så jag kan inte säga så mycket om själva matchen. Det jag kunde få ut var iallafall att Brynäs hade en ledning med både 2-1 och 3-1 innan HV kom ikapp till 3-3...Då tänkte man genast att "Jaha, nu tar HV över och vinner". Lite sant är det ändå, den tanken, även om det var Brynäs som gjorde nästa mål genom Calle Järnkrok. Hv reducerade ganska omgående och när 3 perioder var spelade stod det 4-4 och förlängning väntade. Ca 50 sek in på förlängningen avgör en Brynässpelare...eller ja, en före detting, Juuso Hietanen sätter pucken för sitt nya lag, HV 71. Varför var just han tvungen att avgöra? Typiskt!!! Men nu får vi krossa Dif på hemmaplan på torsdag istället, eller iallafall se till så att svikaren Widing, inte gör någon bra match för Dif.