Igår åkte pappa och jag på en båtflykt till en ö som heter Enmaren, det är en ö där det är lätt att lägga till om man vill/behöver övernatta. Det är ju meningen att vi ska testa att sova över i båten, men det har inte funnits tillräckligt med tid att åka ut i sommar. Därför gjorde vi en endags tur för att testa lite och se vad man behöver för grejer och liknande. Vädret var ganska fint och relativt varmt, men vågorna var höga och spetsiga, så det var ganska så gungigt. Det tog ca 1 ½ timme att ta sig till ön. Väl där så angjorde vi en boj som fanns utanför och fikade lite. Sedan var det dags att ta sig i land och utforska ön. Det gick ganska enkelt att komma i land, men på själva ön var det snårigt och skogigt, så det blev en riktig motionsrunda där i skogen. Vi gick igenom skogen så vi kom till andra sidan ön. Mycket vackert och troligtvis ett perfekt ställe för eftermiddagsbad, får testa det nästa sommar.
När vi sedan skulle åka hem, verkade det som om vinden hade mojnat, men när vi kom utanför öarna igen, fick vi uppleva ännu högre och spetsigare vågor från flera håll samtidigt, så det var ganska skönt att vi kunde ha dessa vågor för det mesta i ryggen. Det var en rolig utflykt och jag ser fram emot att åka den eller någon liknande snart igen. Kanske inte i år, men nästa sommar.


Lite bilder på vågorna


På väg till Enmaren


Boj utanför Enmaren


Enmaren, sett från båten


En liten ö bredvid Enmaren


Pappa i aktern


Här "sover" fötterna


På Enmaren


På andra sidan av Enmaren

-

Igår var det äntligen dags för en träningsmatch på hemmaplan, dessutom den enda i Läkerol arena, så den ville man INTE missa. Jag och brudarna var tokladdade inför matchen. Jag och Alexandra hade dessutom laddat extra innan matchen med att spela NHL 10 på playstation. Jag spelade matcher mot HV och Frölunda och gick segrande ur alla...visserligen var det enklaste nivån, men vad tusan, det var andra gången jag spelade igår ju.

Till matchen: Vi skulle testa att stå längst ner nu på ståplats, efter att den har blivit större. Det blev en riktig närhet till spelet, man såg spelarna riktigt bra, men nackdelen var att man inte fick någon bra överblick över spelet när det var på andra sidan av rinken. Matchen började svängigt och båda lagen spelade varken bra eller dåligt, dock hade Brynäs något övertag. trots det var det AIK som fick det första målet, en riktig kalldusch och tillresta gnagare hade roligt på bortastå. Det dröjde dock bara ett par minuter innan Emil Sandin kunde kvittera till 1-1. Periodpausen började närma sig men, klockan stannade plötsligt på 19.59 - 2-1 till AIK helt plötsligt...typiskt!
I den andra perioden blev det mera fart på Brynäs och efter ca 3 minuter fick nyförvärvet, Dale Clarke på en riktig pärla och kvitterade till 2-2, sedan var det böljande hockey fram och tillbaka, men Brynäs var det starkare laget och det tacklades vilt från backarna. I slutet av den andra perioden kunde Brynäs ta ledningen för första gången i matchen. Målskytt var Eero Somervuori. Den tredje perioden gick snabbt och AIK gjorde allt för att komma ikapp Brynäs och tog på slutet ut sin målvakt, men det resulterade i ytterligare ett mål för Brynäs, genom Sebastian Lauritzen, 4-2 till Brynäs och klockan stannade på 59.59!

För övrigt så var det en jäkla bra fart på klacken och när vi skanderade vi älskar Bjurling, så spexade och dansade han för oss...en riktig publikfriare!! Det gillar vi!!

Igår var det äntligen dags att åka på hockey igen, den här gången till Leksand. Vi var heltaggade i bussen som åkte upp. Matchen började bra och Brynäs var snäppet större än Leksand, därför ledde man med 1-0 efter den första perioden. Målskytt var junioren Joakim Rhodin. I pausen till den andra perioden hade Leksand spottat upp sig, för nu var det dom som lekte med Brynäs. I den andra pausen stod det hela 3-1 till Leksand, det kändes tungt, för det går ju inte att förlora mot Leksand! Paus igen och Nicklas Czarnecki måste ha skällt på spelarna för i den tredje perioden var dom återigen med i spelet. Men innan den tredje riktigt hade kommit igång, så hände något märkligt! Isen i målet nere hos oss på bortastå, den bara sprack och speakern försökte ropa in en vaktmästare, men det kom ingen förrän kanske efter 10 min. Spelarna verkar aldrig ha sett det heller, för dom var framme och kände och tittade på spektaklet. Efter många om och men så blev det spolning/skrapning av området som spruckit och halva målgården försvann. Isen var ju fortfarande dålig där så det bestämdes att när 10 min hade spelats så skulle lagen byta sida för att få rättvisa....hmmm Leksand ledde ju md 3-1, vad är rättvisan i det?? Jaja, vi i klacken hade iallafall roligt och vid den här episoden sjöng vi ramsor som, "Det är bättre is på Siljan, ja, det är bättre is på Siljan, bättre is på Siljan" och när halva målgården skrapades bort sjöng vi ramsan " Heeeela Sverige skrattar". Det var befogat i det läget. Men men, matchen kom igång och Brynäs tuffade på och var nära att reducera hela tiden. Detta hände också, när det var ca 4-5 min kvar. Målskytt Jörgen Sundqvist. Brynäs fick luft under skridskorna och när det återstod 8 sek (!) av matchen, då tystnade Tegera arena, för då hade Calle Järnkrok kvitterat till 3-3. Straffar igen och slumpen valde att Leksand skulle gå segrande ur den striden. Visst, det är surt att förlora mot Leksand, men nu var det ju ingen viktig match och vi hade ju våra ögonblick av glädje, sprucken is och en knäpp tyst arena :). Ny chans den 10 september när lagen möts igen i Långshyttan.

Jag fick iallafall träffa en ny kompis, ett Brynäsfan från Borlänge. Robert, en mycket trevlig person.

Nästa vecka är det hemmamatch, träningsmatch mot AIK.

Ikväll var det dags för träningsmatch två den här veckan och det var Mora som stod för motståndet, borta i Mora. Jag såg inte matchen själv, men enligt en blogg så var juniorerna riktigt heta och det bådar gott inför framtiden. Matchen blev målrik och slutade hela 8-3 till brynäs och som jag skrev, juniorerna var de främsta i hela matchen. Kalle Järnkrok blev vald till matchens lirare. Jag tror mycket på våra juniorer som både är nya i årets A-lag samt de som är kvar sen förra säsongen. De sistnämnda kan ta större ansvar och har mer kött på benen i vad det gäller både matchtempo och istid. Kahnberg var också het med sina 2 mål. Jag har inte så mycket mer att säga eftersom jag inte såg matchen, så jag tänker ladda inför morgondagens match mot Leksand i Leksand. Jag och gänget kommer att vara på plats. det ska bli underbart, dels för att se hockey och dels för att Brynäs möter sina värsta konkurrenter!

Nu ska jag ladda med en film...på återseende när jag har kommit hem från Leksand!!

-

Igår var det äntligen dags att få se riktig hockey igen. Träningsmatch mellan Brynäs och Timrå, uppe i Bollnäs. Jag, Alexandra och Eva åkte dit. Men dagen hade börjat redan på f.m. då jag och Alexandra tittade på Brynäs träning samt åt lunch uppe på Läkerol arena. Med på träningen var dessutom Bäckis, så det var extra roligt och kanske sista gången man ser honom live här hemma på ett bra tag igen.

När det var dags att åka, var vi alla jättetaggade och vi hade jättekul i bilen på väg till Bollnäs. När matchen äntligen satte igång så var det full fart från båda lagen från början till slut. Ganska jämnt med andra ord, men Brynäs gjorde 1-0 i första perioden genom Jonas Nordkvist och fick därmed leda i pausvilan. Period 2 var lika jämn och Timrå kunde kvittera innan nyförvärvet Dale Clarke kunde sätta 2-1 till Brynäs. Det var ganska fult spel från båda lagen, men timrå var ett strå vassare.

I den tredje perioden kom årets hittills snyggaste mål, Andreas Dackell assisterade Anton Rödin med en supersnygg "macka" rakt på Rödins klubblad. Så det var ju bara för Rödin att rikta in pucken i mål - 3-1. Men timrå kom tillbaka och reducerade till 3-2 och kvitterade till 3-3 innan periodslut, vilket betydde straffar. Jag sa direkt att nu vinner timrå, vilket dom gjorde också - tyvärr...Men samtidigt, det var bara en träningsmatch och det är bättre att formen är stark när elitserien drar igång den 16 september. För övrigt var det Björn Bjurling som stod i mål och jag tyckte han såg bra ut, inte ett dugg darrig:)

På vägen hem sen mötte vi ett riktigt regnväder, så vindrutetorkarna gick på snabbaste en hel del måste jag säga, men det gick bra, så nu laddar vi får nästa träningsmatch på fredag. Den spelas mot Leksand i Leksand!
Dit åker vi med supporterbuss!

I lördags hade jag grillning för världens mest underbara personer, nämligen mina käraste hockeyvänner. Eva, Jessica, Alexandra, Linda, Dan och Micke. Vädret blev bätttre än förväntat, det till och md sken upp när vi skulle grilla. Men från början då....Eva och Dan kom till mig först och strax efter dök Micke upp. När resterande tre hade kommit pratade vi lite och packade in maten i kylskåpet innan det var dags för en tipspromenad. Svåra eller lätta frågor får man avgöra själv, men jag kan säga att min hjärna inte var på topp, haha. Efter rättningen av tipspromenaden var det dags för grillning och det blev riktigt lyckat, vi fick fart på alla grillar och grilldoften spred sig så hungern verkligen satte fart. Vi kunde sitta ute och det var verkligen härligt. efteråt var det kubbspel som gällde och vi spelade länge och flera omgångar. Kungarna av kubb heter Dan, Micke och Jessica. Tillslut blev det för myggigt ute så vi gick in och fortsatte kvällen med att spela UNO och sjunga allsång till 80-talsmusik. Det var så jäkla roligt! Vi gick igenom alla som utdelare av kort innan vi gav oss för kvällen ca 01.40. De som sjöng allsång mest var jag, dan och Linda...den absolut roligaste kvällen den här sommaren.

På söndagen sen var det riktigt varmt och soligt...alla mina gäster skulle åka hem, men det mest smärtsamma farvälet kom när jag skulle säga hejdå till Dan. Han ska nämligen flytta ner till Värnamo och plugga om två veckor, så det här kan vara den sista gången som vi kan umgås på det här sättet. Iallafall på väldigt lång tid. Dan är den absolut härligaste, snällaste, mest underhållade, charmiga kille jag någonsin har träffat. Det blir en väldigt stor förlust för mig när han flyttar ifrån Leksand. När jag skulle säga hejdå så ville jag gå iväg enskilt med honom för jag visste att jag inte skulle kunna hålla mig från gråt. Redan på väg bort mot garaget kände jag mig darrig och vi hann inte mer än in i garaget förrän tårarna började rinna. Som tur var så kunde jag få tröst av Dan så att det kändes lite lättare, men det kommer alltid att ligga som en tung sten, att han bara finns så långt bort - 50 mil bort.  Jag kommer att känna enorm saknad efter honom....länge!!